Cirkus Örgryte; prolog
Medlemmar, supportrar och sponsorer till ÖIS Fotboll.
Vi vill börja med att be om ursäkt. Vi har efter covidavbrottet ställt upp på föreningens vädjan om tålamod och inte gungat båten med hänsyn till det prekära läge föreningens sportsligt oansvariga återkommande satt oss i. Men, båten driver fritt och att gunga den nu bryter i alla fall det status quo som varit rådande alldeles för länge. Inkompetensen och bristen på sjukdomsinsikt hos dem på gården som är delaktiga i allt men inte tar ansvar för något måste belysas. “Vi hör vad ni säger, men vi bryr oss inte” har blivit en meme i engagerade ÖIS-kretsar med insyn, och resultaten av deras “kan själv”-inställning borde vara uppenbara för de flesta som följt föreningen någorlunda.
I en serie i tre delar kommer vi ta upp 1) det enskilda förräderi som fått mångåriga ideella ÖIS-välgörare att tappa tron på föreningens representanter och som väl förklarar hur vår elitfotboll sköts, och skötts under många år. Vi kommer 2) berätta om den amatörmässiga lekstuga som är “arbetsplatsen” ÖIS-gården. Den fullständigt kravlösa mentaliteten som genomsyrar hela verksamheten har satt sina klor i representationslaget och förpassat oss till det som känns som en evig bottenstrid.
Sen har vi det viktigaste av allt, 3) vad du som enskild ÖIS-medlem kan göra åt saken. Vi köper att ÖIS suger, och har sugit, musten och energin ur dess lojala anhängare – men att ge upp har inte varit ett alternativ på snart 136 år och det är det verkligen inte nu.
Bli rättmätigt förbannad, bli glad över det och omvandla den energin till något konstruktivt. Likgiltighet är det som långsamt förpassar föreningen till irrelevans, och det är en direkt ovärdig behandling av ett svenskt kulturarv.
Till grund för det vi kommer delge er har vi många egna, formella såväl som icke-formella, möten med företrädare för föreningen senaste åren och bra relationer med andra ÖIS:are med insyn som delgivit oss information föreningen senare helt, eller delvis, bekräftat. Det finns en uppsjö av skräckhistorier om vad som är business as usual på gården. Lägg därtill att vi har stor erfarenhet av hur mycket man kan få ut på en fokuserad timma i sällskapets tjänst och har egna arbeten som vi aldrig fått behålla ifall vi haft leveransen och arbetsmoralen som ges plats på ÖIS-gården.
Deras största problem har aldrig varit att det är fullständig cirkus på ÖIS-gården, utan att vi vet hur det förhåller sig och någon gång kanske delger ÖIS medlemmar & intressenter detta. Det tänker vi nu göra.
Vi känner ett stort stöd från engagerade ÖIS:are på alla nivåer att publicera detta. Vi är väl medvetna om att det för ett löjets skimmer över vårt kära Sällskap, men alternativkostnaden att låta de som ”styr” där idag fortsätta är alldeles för hög.
Vi har brutit all kontakt med föreningens representanter, undantaget spelare & ledare. De goda personliga relationerna vi haft sen tidigare och byggde med dem officiellt och inofficiellt har varit ett problem för hur vi kritiskt granskat deras arbetsinsats. Frågorna vi ställde dem igår är fortsatt obesvarade och vi förväntar oss heller inga svar. Det är ingen som kan säga vad det är de faktiskt gör om dagarna på ÖIS-gården, eller vem som bär ansvar för situationen.
Vi förväntar oss att varslet redan gått på gården. Många har tre månaders uppsägningstid och risken att vi åker ur är överhängande. Föreningens ekonomi är ansträngd och den ska inte belastas ytterligare med löneutbetalningar till personer som har levt på elitfotbollen men inte bidragit till den.
Nästa inlägg publiceras i början på nästa vecka.