Cirkus ÖIS; Elitverksamheten som bedrivs amatörmässigt
Vi är framme vid del 2 i vår serie om missförhållanden på ÖIS-gården. Nu ämnar vi ge er en inblick i den dagliga verksamheten som pågår där, samt detaljerna som adderar upp till den helhet, som inte kan beskrivas på ett annat sätt än amatörmässig. Om ingenting görs, riskerar även fotbollen att förpassas till samma nivå.
För de insatta (vilket inte är en jättestor andel av föreningens anhängare), är mycket av detta gammal skåpmat. Det som pågår på gården; den sportsliga underprestationen och den låga produktiviteten, har varat i minst ett decennium och överlevt flera olika konstellationer av ledningar.
Något avslöjande har vi inte att komma med i denna del, utöver att ÖIS styrelse beslutat sig för att betala förrädaren Matti Demegård fram till sista november när hans kontrakt går ut. De tycks för övrigt vara mer besvärade över att vi utmålar honom som förrädare, än över vad han gjort och inte gjort i ÖIS tjänst.
Vi bryr oss om detta, och vi upplever att det här är en sådan stor symbolfråga att andra reagerar starkare än vi. I slutna sällskap, där alla har jämngod inblick i ÖIS verksamhet, uttrycks sånt som vi inte kan citera. Det är verkligen inga trevliga recensioner av ÖIS representanter och verksamheten som dessa personer har att komma med
Vi har aldrig tänkt publicera detta för att älta ÖIS-gårdens alla tillkortakommanden. Vi har inte tillräckligt stort webbutrymme för att publicera den texten, ingen orkar skriva den och vi tror få tagit sig igenom den utan att känna att poängen gjorts halvvägs.
Vi skriver om detta för att diskussionen måste lyftas på dagordningen. Hade vi önskat omedelbar förändring hade vi valt en annan metod, men nu respekterar vi ordningen även fast de flesta på gården kunnat arbetsbefrias med omedelbar verkan utan att någon märkt skillnaden.
Vad som händer framåt ligger utanför vårt verksamhetsområde. Vi vill främst bara se en inställning till ÖIS vi kan känna igen oss i, och ett representationslag som blir bättre på att vinna fotbollsmatcher, för det gör supporterskapet mycket roligare.
Men låt oss nu prata om ÖIS verksamhet.
Den stora bristen som ÖIS-gården har, och har haft, är bristen på chef i någon form. Det finns helt enkelt ingen som vill eller kan bestämma över verksamheten, med ansvaret som det innebär.
Niklas Allbäck var aldrig kvalificerad att leda och styra upp organisationen. Han slutade på egen begäran för att han inte längre ville ha rollen som klubbchef. Hans kvaliteter ligger i annat än att sätta strukturer, rutiner och att utveckla medarbetare.
Andreas Karlsson är inte heller han kvalificerad, eller ens villig, att vara chef på gården. Det säger tyvärr rätt mycket om hur förutseende ÖIS varit när de planerat verksamheten. När klubbchefsrekryteringen rann ut i sanden för att ÖIS inte ville möta en av slutkandidaternas löneanspråk (som både enligt ÖIS kompetens- och erfarenhetsspecifikation och kandidatens förstabud skulle vara högt) så blev vi kvar i den situation rekryteringen av en klubbchef var tänkt att lösa. Istället för att faktiskt anställa en klubbchef driver vi vidare utan styrman.
Det finns helt enkelt ingen som jobbar på gården som har något helhetsgrepp och vet vad som pågår, eller tar ansvar för detta. Bristen på chef är så påtaglig att det är omöjligt att bedöma någon av de formellt utsedda utifrån chefskriterierna ÖIS behöver just nu.
När Jeffrey Aubynn kom till ÖIS-gården i vintras var Andreas pappaledig så Jeffs överordnade var tillförordnad till den tillförordnade. Detta var ingen bra start, och vi har fått höra att på den önskelista Jeff haft innehållandes sportchefer och spelare har det även funnits med vilka som inte längre borde vara kvar inom ÖIS-gårdens organisation.
Vi tar ingen ställning för eller emot Jeff – trots att spelet ser sämre ut än någonsin. Vi konstaterar bara att ÖIS-gården inte varit redo för att plocka in någon med lite mentalitet och erfarenhet av en professionell verksamhet.
Det är också en anledning till att vi inte har udden riktad mot spelare och tränarstab. Vi är långt ifrån nöjda med vad de presterar, men som läget är uppe på övervåningen kan vi inte låta bli att känna sympati med dem på golvet som skapar värdet för föreningens verksamhet. En ledning som är för frikopplad från arbetarna skapar inget engagemang nedåt.
Har ni besökt ÖIS-gården vid något tillfälle på senare år har ni möjligtvis noterat flaggstången som står på sned, det väderbitna ÖIS-emblemet vid entrén, fasaden med den flagnande färgen och de olika nyanserna av rött som testats inför den ommålning som är ”på gång”. Kanske har ni noterat balkongen som fått tas ur bruk och det lager av mossa som tillåtits breda ut sig på taket.
Ni har nog funnit någon av föreningens medarbetare liggandes i slänten när A-laget tränar. Om de inte satt på borden i det allmänna utrymmet eller djupt ihopsjunkna i en fåtölj för maximalt arbetsfokus. Ni kanske hade era egna synpunkter på den fria klädkoden innehållandes allt från pedagogtofflor och amerikanska sportkepsar, till reklamtröjor och mjukisbyxor du inte kunde hitta till försäljning någonstans i ÖIS-shopen. Vad statuerar det för exempel?
Hur kan anställda på ÖIS-gården tillåta sig själva att dyka upp på sin arbetsplats, klädda på detta minst sagt oprofessionella sätt? Har de verkligen ingen stolthet över hur de framställer sig själva som anförtrodda representanter för Örgryte IS?
Ni kanske minns när ÖIS bedrev kennelverksamhet och det fanns mer och mindre väluppfostrade hundar i arbetsmiljön. Djurvännerna på gården hade dessutom låtit en koloni av bananflugor göra sig hemmastadd i köket inför ÖIS-dagen förra månaden. Hur kan det ens vara möjligt när det finns anställda på ÖIS-gården varje dag? Bryr de sig inte? Är de för upptagna med att sitta och slösurfa på sina datorer? Ingår inte snyggt och fräscht i köket i deras arbetsbeskrivning?
Hur det är möjligt att bedriva en daglig verksamhet och bjuda in till öppet hus samtidigt som man inte ens har tagit ut soporna, säger något om hur noga det varit med presentationen. Tyvärr är denna bild representativ för hur verksamheten sköts i stort. Det är ett tecken på något större. Hur kan man förvänta sig att ÖIS ska bedrivas som en elitverksamhet, när de som är anställda inte ens kan bemöda sig att ta hand om sin arbetsplats? Vi är trötta på att se vår ÖIS-gård inte tas om hand om, av de som har betalt för att se till att ÖIS mår bra.
”Hur kan kommunikationen vara så dålig när vi har en heltidsanställd kommunikatör? Vad gör ÖIS kommunikatör om dagarna?”.
Detta är något vi fått frågan om vid många tillfällen på senare tid. Vi reagerar när det kommer från ÖIS:are som har närmare relationer med ledning och styrelse än vad de har till oss. Det är uppenbart att kommunikationen brister så mycket att alla fått samma missuppfattning.
Svaret vi fått från dem som har chefstitel på gården när vi själva ställt denna högst motiverade fråga är: “han är inte heltidsanställd på kommunikation”. Nähä, så vad är han anställd som och vad gör han om dagarna? ”Alla har en arbetsbeskrivning” har vi fått till svar, men sen har det varit lönlöst att försöka reda ut vad hans, eller någon annans, arbetsbeskrivning bestått av. Lite grand stå i shopen och lite grand redigera bilder, tror vi.
Vi har viss erfarenhet av kommunikation, både internt för ÖIS:are och inom verksamheter vi haft privata intressen i, och det vi kan säga är att kommunikationen omöjligt kan utgöra mer än 25% av en heltid på ÖIS-gården. Vad som är viktigare och prioriteras istället kan inte vi, eller någon vi frågat, besvara. Utifrån leveransen kan vi dock slå fast att kommunikationen sköts som en bisyssla av den som är heltidsanställd som media- och kommunikationsansvarig.
Vi är många ÖIS:are som är helt ointresserade av ÖIS officiella inlagor. Vi undrar vilka den här tillrättalagda och oengagerande kommunikationen faktiskt vänder sig till, för tar man del av stormedias rapportering och diverse supportermedia får du ut mer info av värde.
Vi har hört kommunikationsproffs från styrelsehåll som pratat om nya kommunikationsplaner. Vi ser dock inget av detta applicerat i det dagliga arbetet. Vi ser inte att det finns några rutiner, någon plan, beträffande hur ÖIS ska kommunicera med sina anhängare och intressenter.
Det finns t.ex. ingen mall för hur matchrapporteringen ska se ut, varken före eller efter. Ibland beskrivs det utförligt vilka spelare som är otillgängliga och varför – vid andra tillfällen är de bortretuscherade som om de stött sig med självaste Lenin. Den mesta informationen och marknadsföringen framstår så oambitiös att det inte kan ha tagit mer än tio minuter att sammanställa det för publicering. Det blir fattigt innehåll samtidigt som var och varannan text innehåller antingen språkfel, slarvfel i stavning och länkning, eller rent av felaktig information som kräver en rättelse.
Matchrapporterna ska vi inte ens tala om. Du får ut mer matnyttig info genom att bara läsa förbundets matchrapport eller motståndarens rapportering och titta på tv-intervjuerna.
Efter vårens derbyseger, när ÖIS:are slutit upp mer än vanligt, hade inte ÖIS någon text som ens kvalificerar som referat. Under fredagen, när ÖIS:are finkammade internet efter allt de kunde finna om ÖIS, kom inte klubben ut med någonting själva. Den enda betrodda som kunde skriva eller hålla i en intervjumikrofon gjorde sig viktigare genom att sälja souvenirer i Frihamnen.
Herrlaget är vad ÖIS:are generellt intresserar sig för och det är obegripligt att föreningen inte förstått att det är där deras främsta fokus ska ligga.
Vi är många som kände ÖIS media- och kommunikationsansvarig innan han fick en officiell roll på ÖIS-gården, och det är svårt att inte vara besviken. Vi trodde, givet hans engagemang för Sambadefensiv & Balders Hage, att det skulle vara bra för ÖIS. Tyvärr funkar det inte att ha anställda på en arbetsplats som mår dåligt över verksamheten de är satta att jobba med. Det blir energilöst och oengagerat.
Visste ni att ÖIS, som typ enda SE-klubb, har en specad IT- & Supporttjänst? Så har ni frågor om varför ni fick sms-utskick dagligen en period i våras men inte hört något mer sen dess, vänd er till ÖIS anställda IT-ansvarig! Även om ni undrar varför ni inte får ÖIS egna mailutskick, trots att ni är registrerade. Eller vad som egentligen hände med ÖIS Member.
Det är lika oklart vad som ingår i IT & Support som alla andra roller på ÖIS-gården. De IT-system som används tillhandahålls av SEF/Gotevent eller annan tredjepartsaktör och vi har oerhört svårt att se att ÖIS IT-ansvarig har någon som helst styrning över dessa, eller ens något driftansvar.
ÖIS hemsida är rent ut sagt bedrövlig, både till layout och innehåll, men vi är nog taskiga om vi hänger vår IT-kille för det. Det är knappast han som beställt hemsidan eller hur mycket info det ska delas.
Vill du hitta nyheter längre än fem sidor tillbaka på ÖIS hemsida hänvisas du till Google. Undrar du något om våra spelare får du hålla till godo med namn, bild & nummer. Sånt som ålder, kontraktslängd och om de kan backa med släp får du söka i andra källor.
Kansliorganisationen finns presenterad med namn, bild, titel och mejladress. Vad dessa titlar sen innebär i faktiska arbetsuppgifter och ansvarsområden, framgår inte. Har du en specifik fråga får du gissa dig fram till vem du ska mejla.
Detsamma gäller presentationen av styrelsen. Du kan hitta deras mejladresser, men inte vilka frågor de äger. Om styrelsen sen konstituerade sig så som valberedningen tänkt, är det inget som framgår någonstans.
Vi lade otaliga mantimmar på att måla banderoller för vår manifestation förra veckan. Hade vi istället fått frågan om att fylla ÖIS hemsida med enkla faktarutor om föreningens verksamma, hade vi sannolikt lagt engagemanget på det istället.
Bilden om hur ÖIS-gården sköts och hur verksamheten i stort bedrivs, bör ha framgått vid detta lag. Vi skulle kunna fortsätta rada upp exempel och raljera om den amatörmässiga verksamheten, men vi väljer att hålla oss till det som nu sagts.
Nästa vecka publiceras nästa del av “Cirkus ÖIS”.